... jag är rätt såker på att jag kuggade den... fast jag hade nog inte räknat med att klara den heller... vi får se... dessa satans hästar!

... i min planering. Big surprise?! Josefine du hade helt rätt! Alldeles för mycket att göra på för få dagar.

Jag har kommit till gastroenterologin nu och tragglar för fullt med levern. Fast röntgen har jag kikat lite på...  Svårt!

Sen har lag lyckats somna några gånger i soffan också med pojkarna. Mysigt! Tänk den som kunde få vara hund och bara ha det bra hela dagarna!! Gå i skogen, sola och äta... 

Här är några bilder på mina pojkar, speciellt utlagda för alla IG-vänner där ute!

Nu är jag nördigare än nördigast... men jag inbillar mig att jag sköter mig bättre i mitt pluggande om många vet hur mycket jag borde göra... Soffan eller badkaret har aldrig varit mer lockande...

By the way... jag har kastrerat en kanin idag! Weeeeiiiii!

Fredag kväll: Plugga klart endorinologi och syra-bas/elektrolyter. Miriam kommer hit och rapporterar om sin Kina-resa...

Lördag: Infektioner

             Gastroenterologi inkl lever

             Mjukdelskirurgi

Söndag: Plugga röntgen - kolla CD:n + kapitlet i Vademecum.

              Urinvägarna...

              Reproduktionsorganen - repetera dystoki och pyo 

Måndag: Röntgententa

              Neurologi

              Akutsjukvård

              Förgiftningar
 

Tisdag: Panikdagen... Kardiologi, infektioner ännu en gång, onkologi, ögon, dermatologi

Onsdag: SMÅDJURSTENTA skriftligt

Torsdag: MUNTAN!!!!!

              Jobba kväll på KC.

Fredag: Bio med Maria, Marie och Josefine...

Lördag: Städa hela lägenheten + kanske IKEA. Baka tårta.

Söndag: KALAS! 

... med ett lite meningslöst men ändå underbart inlägg...

Syrénerna är äntligen här!

Dagens I-landsproblem...

1. Mina syréner som jag plockat och har inne i vas håller sig inte så länge som jag skulle vilja...

2. Det är långt till kylskåpet från skrivbordet... dessutom har jag fått gropar ännu längre ner på låren nu. Men jag klarar inte av att äta nyttigt när jag tentapluggar... Kanske att jag kan fixa det i sommar... inför 5:an för då kommer vi ha tentor hela tiden... gaaaah!

3. Att jag med stor sannolikhet inte kommer kunna köpa ett hus på landet som jag kan flytta in i direkt när jag måste flytta ur studentlägenheten om 2 år... Jag kommer behöva bo i staaaan! (Svartnar för ögonen...)

4. När man åker bil och radiokanalen inte vill fungera längre... så att man blir tvungen att lyssna på "fel" kanal resten av vägen...

5. Jag saknar Tove och har skaffat en (till) bokhylla osm jag ställt där hennes bur brukade stå... som om det skulle hjälpa... Nu har jag istället dåligt samvete; det känns på något sätt som att hennes död hjälper mig att hålla ordning på mina plugg-grejor...

6. Den stora tentan som jag drömmer mardrömmar om... Innan jag kom in på veterinärprogrammet hade jag säkerligen med glädje kunnat skriva stooora tentor minst en gång i månaden - bara jag fick bli veterinär... jag gnäller för mycket! Inatt drömde jag att jag skulle gå till tentan men inte visste var vi skulle skriva den... Och så skulle jag fråga maria men hon skulle gå och skriva röntgententa, vilket jag inte ville göra för jag ville tenta på husdjurshygien (man fick tydligen välja i drömmen). Så kom jag till salen och den var full av konstiga människor som jag inte kände igen. Jag tänkte (i drömmen) att det pog var alla som misslyckats tidigare och som nu skulle skriva om den... men så låg det en hund på golvet som plötsligt belv sjuk. Så jag fick panik och sprang för att hämta syrgasslangen och en filt att lägga på hunden... sen vaknade jag... stress  stress stress stress stress stress stress stress stress stres... Ulcus ventriculi nästa...

Jag lovar att skriva om skojiga saker så fort tentan är avklarad! 

... visste ni att det ligger bakom en hel del hjärtsjukdomar... eller rättare sagt - vid fel på retledningssystemet kan det hända massor av spännande, och ffa helt obegripliga saker. Min dag har varit fylld av knepig kardiologi. Jag har skjutit upp det länge nog nu. Att läsa av EKG:n är svårt. Jag tycker att kammarextraslag ser likadant ut som 3:e gradens AV-block! Och är det någon därute som vet hur man behandlar förmaksstillestånd hos hund och katt? Sen alla olika typer av hjärtfarmaka som alla ändå verkar kunna användas till varenda hjärtfel - OBS! fast inte förrän vid manifest svikt. 

Nåväl, nu ska jag iväg och jobba. Hela natten - för första gången!  Jag hoppas på lite sömn så att jag kan plugga imorgon också och inte vänder på hela dygnet till på måndag, då jag för övrigt också jobbar... Nästa vecka ska jag (förhoppningsvis) få kastrera katter. Sist gick det inte så himla bra med ligeringen eftersom det inte alls går så fort (som ett rinnande vatten) när man gör det på riktigt i en kattbuk och måste byta grepp för att kunna dra åt ordentligt! Sen vet man inte alls vart man var nånstans - och det är absolut förbjudet att knyta kärringknutar eftersom de går upp och då förblöder katten. Jag har sagt det förut och jag säger det igen - nån kirurg blir jag ALDRIG! 

Tentaångest tentaångest  tentaångest tentaångest tentaångest tentaångest tentaångest tentaångest tentaångest tentaångest tentaångest tentaångest tentaångest tentaångest tentaångest tentaångest tentaångest tentaångest tentaångest tentaångest

Tove blev sjuk igår. Innerst inne visste jag nog att allt inte var som det skulle med henne eftersom hon magrat av lite under en tid. Men kaniner visar inte när de mår dåligt innan det har gått väldigt långt. Tove var pigg och glad och mumsade på sitt hö varje dag. Igår när jag kom hem från skolan ville hon inte äta - bara låg i sin bur med insjunken buk och uppburrad päls. Visst har hon haft ont i magen förr, på den tiden då hon fick kraftfoder, men inte sen vi började med bara hö. Jag hade nog gett henne lite mer tid om jag inte sett att hon var så blek (läpparna var nästan vita) och om jag inte känt knölen i buken på henne. En knöl som inte kunde vara njure och som inte borde finnas där. Tove gillade aldrig att bli klämd på magen men igår protesterade hon inte ens, bara när jag kom åt det onda stället. Vi bäddade in henne i filtar i hennes transportbur och gick ner till kliniken. Marie var där och det kändes bra att både hon och veterinären tittade och klämde på henne - annars kanske jag skulle börja tro att jag inbillat mig knölarna så här i efterhand. Tove var duktig när hon fick sprutan, jag tror inte hon kände någonting. Det är alltid lika jobbigt när det händer och man vet att när hon väl fått i sin avlivningsvätskan så finns ingen återvändo. Man kan inte ångra sig, finns ingen antidot. 

Idag begravde vi Tove under häggen i mamma och pappas trädgård. Jag tror hon kommer trivas där. Jag ville inte att hon skulle hamna i plastsäck och kylrummet på kliniken för att sedan brännas tillsammans med andra djur. Nu vet jag var hon finns.  Imorse satt en hare på åkern och tittade på mig länge när jag kom ut på trappan. En del av mig vill tänka att det på något vis var Tove, men det är nog omöjligt.