Vi var och tittade på huset igår. Säljarna var mycket trevliga som vanligt och bjöd oss på fika i den underbara trädgården. Sedan fick vi en ordentlig trädgårdsvisning där alla olika växter pekades ut (jag kommer aldrig kunna komma ihåg det!). Vi fick en del tips om vad som kan räknas som ogräs och vilka växter vi kan vara lite strängare mot när de beskärs osv. Vi kommer även att få en karta där de skrivit upp vad som finns i de olika rabatterna. Jag behöver trädgårdsböcker och mer tid!

Det kändes jättebra att få se hur allt ser ut på sommaren, för när vi flyttar in är det höst.

Bara  63 dagar kvar!

Framsidan

Köksträdgård och blivande hönshus

 Rabatter

Uthus och parkering

För övrigt opererade jag en corp al nästan själv igår. Blev dock lite besviken när corp al-en kunde plockas ut "den naturliga vägen". Men bra mjukstart för mig och bäst för hunden givetvis.

Som intensivvårdsveterinär kanske man får finna sig i en mortalitet på ungefär 100 %, men det är tungt!

"Am I part of the cure, or am I part of the disease?"

Det är så fruktansvärt och ofattbart. Så orättvist och orimligt. Hon som var så levande och som hade så mycket att leva för!

Annika blev endast 45 år gammal och lämnar efter sig sambo, fyra söner, hundar och katter. De hade ju nyss flyttat till sitt egna hus - något som de så länge drömt om. Hon hade ett passionerat hundintresse (Kennel Newyorkies) och ett varmt hjärta av guld.

Jag kan inte förstå det!

...till inflyttning.

Vi har börjat fundera på villaförsäkring och elbolag... Mycket att tänka på.